♥ love it or leave it

Jag vet att ni kanske inte orkar läsa allt detta jag kommer skriva om nu.
Men det är ett sätt att få er & tänka om och varför jag inte har bloggat.
Ni som har följt mig länge borde få veta sanningen om allt...

Jag & Joel har gjort slut. Det var för exakt 4 veckor sen nu.
Han har redan skaffat en ny och det accepterar jag, liksom jag menar:
"Vad bra för honom att han har gått vidare?"
Det funkade inte mellan oss, vi bråkade för mycket dom sista månaderna.
Visst, jag har släppt honom (intalar jag mig själv)
Men andra säger att dom ser på mig att jag inte har det.
Men andra säger också att jag har blivit mig själv igen.
Den roliga partytjejen dom tyckte om förut, innan jag träffade killen.
Jag har haft väldigt roligt dom senaste helgerna när jag har varit med folk.
Har till och med träffat många nya personer som jag har fått bra kontakt med.
Mina vänner har gjort mina "mindre bra dagar" till något alldeles unikt! ♥
Jag tackar för det.

Sen har jag en vän till mig som dog alldeles nyligen.
Tänker inte prata om det just nu, men när jag fick reda på det så vad det som
att det var menat att jag skulle må så himla dåligt.

För några dagar sen så gick jag ute helt själv på stan mitt på natten.
Jag gick över en bro och kollade ner, det var rätt kyligt ute.
Ställde mig på kanten & tänkte "ska jag hoppa?"
I mitt huvud talade en röst till mig och sa "HOPPA, HOPPA, HOPPA!"
Men samtidigt kom också familjen och alla vänner upp och då tänkte jag:
Hur skulle det bli för dom om jag inte fanns? Dom kanske skulle bry sig?
Samtidigt såg jag en bil köra förbi och en tjej var ute och gick.
Så jag hoppade ner från kanten (ej till vattnet) och hukade ihop mig
och började att gråta, kunde inte sätta stopp för det.

Har så mycket, mycket mer att säga. Men jag tar det en annan gång.
Det blev för mycket nu så jag orkar inte skriva mer och ni orkar väl
inte läsa. Jag hoppas att ni förstår mig mer nu, vad som har hänt m.m.

- MÅNGA KRAMAR TILL ER -

Pga mina smärtor i bröstkorgen som fortsätter längs sidorna till höfterna och sedan
ner till mitten av magen och runt hjärtat. Det är inte så jävla skönt men nu vet jag
vad det är i alla fall och det är magkatarr. Det har jag haft i flera år men inte så ofta
som jag har nu. Brukade komma kanske 4-5 gånger på ett år, smärtor som knappt
går att beskriva, men det kändes verkligen som om någon drog ut inälvorna på en
och slet hela mig i stycken, kunde knappt andas heller så det var rätt jobbigt ett tag.
Men nu känns det inte så mycket, kommer då och då under dagen men inte såna
smärtor och det är jag jävligt glad över, tack gode Gud om du nu finns :O

Drar till skolan imorgon i alla fall för annars får jag inte åka till min lilla älskling.
Vi har bestämt att vi ska gymma på lördag så ska jag visa hur man tränar mag-
musklerna, för han vet inte riktigt hur man gör med dom maskinerna på gymmet.
Lite kul att en tjej vet mer än en kille för en gångs skull haha! ;)

Ska börja packa och städa nu och ta en sista tablett men jag skriver när jag
börjar bli klar :)
tack & hej, puss på dej! ♥

Men det finns fler än jag som till och med blir mer utsatt än jag. Jag tycker att
alla borde tänka om, hoppas det här ger er alla en tankeställare. Kram på er ♥